StartsidaNyheterAktuellt i omvärlden

Aktuellt i omvärlden

Onsdag, 15 juli 2009 08:27

SVENSKA
F
ONDHANDLARE
FÖRENINGEN

 

Aktuellt i omvärlden 4/2009

14 juli 2009

Innehåll

 

FRAMTIDA FINANSIELL TILLSYN s.1

FONDBOLAG OCH FÖRVARINGSINSTITUT s.3

DERIVATMARKNADER s.4

Framtida finansiell tillsyn

 

I senaste Aktuellt i omvärlden lämnades en redogörelse för kommissionens meddelande av den 27 maj 2009 om den finansiella tillsynen i Europa (KOM (2009) 252 slutlig).

Sedan dess har ECOFIN och Rådet diskuterat kommissionens förslag. Även riksdagens finansutskott har granskat förslaget i enlighet med 10 kap 4 § riksdagsordningen.

ECOFIN ställde sig i stort bakom kommissionens förslag när det gäller att skapa European Systemic Risk Board (ESRB) och European System of Financial Supervisors (ESFS). Myndigheterna skulle också få viss beslutanderätt över nationella tillsynsmyndigheter. Så skulle vara fallet vid oenighet i någon fråga mellan nationella tillsynsmyndigheter där EU-myndigheterna skulle få en medlande funktion och om så var nödvändigt slutligt avgöra frågan. Om en nationell tillsynsmyndighet uppenbart bryter mot EU-lagstiftningen har också EU-myndigheterna en viss beslutanderätt över en sådan nationell myndighet. Storbritannien, som befarat att sådana bindande beslut skulle kunna få fiskala effekter i enskilda medlemsländer, fick in en skrivning som innebär att inga sådana beslut skulle få påverka medlemsstaternas finansiella ansvar. Vad detta innebär i praktiken är väl inte helt klart.

Rådets slutsatser kan i stort sammanfattas så att Rådet ställer sig bakom förslagen till att inrätta en europeisk systemrisknämnd samt ett system för finansiell tillsyn.

I förhållande till kommissionens förslag har rådet gjort följande ändringar.

Ordföranden i ECRC skall utses av ECBs allmänna råd vilket innebär att centralbankschefen i ECB inte med automatik blir ordförande. ECBs råd består av de nationella centralbankscheferna i EU:s medlemsländer samt ECB:s ordförande och vice ordförande. Vem som kan utses till ordförande i ECRC framgår dock inte av rådets beslut.

När det gäller tillsynen över paneuropeiska verksamheter fann rådet att tillsynsmyndigheterna skall ha tillsynsbefogenheter när det gäller kreditvärderingsinstitut. Tidigare skrivningar var mer allmänt hållna och tillsynsbefogenheten kunde även avse CCP varför den nya skrivningen får uppfattas som en inskränkning i förhållande till tidigare formuleringar.

Rådet upprepade vad ECOFIN sagt om att myndigheternas beslut inte får påverka medlemsstaternas finansiella ansvar.

Riksdagens finansutskott har behandlat kommissionens meddelande och i utlåtande till riksdagen har utskottet lämnat sin syn på de frågeställningar som kommissionen tagit upp i meddelandet och framhållit vissa frågor som särskilt bör uppmärksammas i den fortsatta handläggningen.

Utskottet framhåller bl.a. att rapporter från det föreslagna EU-rådet för systemrisker ska vara offentliga i så stor utsträckning som möjligt. Dessutom anser utskottet att det föreslagna systemet med tre tillsynsmyndigheter på EU-nivå bör ses över inom två eller högst tre år. Tillsynen på längre sikt bör bedrivas av enbart en enda konsoliderad myndighet på EU-nivå.

Enligt utskottets mening bör frågan huruvida tillsynsmyndigheter på EU-nivå ska kunna utöva direkt tillsyn över enskilda institut bli föremål för ytterligare överväganden. Detsamma gäller frågan om vilka befogenheter dessa EU-myndigheter ska ha i krissituationer.

De tre föreslagna tillsynsmyndigheterna på EU-nivå bör, enligt utskottets mening, finansieras över EU-budgeten inom befintliga budgetramar.

Kommissionen avser att lägga fram sina förslag senast den 30 september. Paketet kommer att innehålla tre förordningar om att bilda de tre tillsynsmyndigheterna, en förordning att bilda European System Risk Board. Vidare kommer det att innehålla ett förslag till rådets beslut om samarbetet mellan ECB och ERSB. Förordningarna kommer att beslutas enligt medbeslutandeordningen vilket innebär majoritetsbeslut i rådet. Parallellt med detta kommer kommissionen att lägga fram förslag till tillägg i nuvarande lagstiftning inom de olika sektorsområdena för att fastlägga myndigheternas befogenheter. Frågor som kan komma att behandlas rör bindande tekniska föreskrifter, tvistlösning, ingripande då EU-lagstiftning inte följs, tillsyn av paneuropeiska verksamheter (f.n. endast kreditvärderingsföretag), myndigheternas hantering av kriser samt insamlande av uppgifter för ESRBs behov. Förslagen till ändringarna i sektorlagstiftningen kan väntas något senare än förslagen till förändringarna i strukturen. En gissning är oktober 2009.

LÄNKAR

De Larosiere

Kommissionens kommunikation

ECOFIN 2009-06-09

Rådets slutsatser 2009-06-18 -- 19

Utlåtande 2008/09:FiU42 Finansiell tillsyn - Riksdagen

 

fONDBOLAG OCH FÖRVARINGSINSTItUT

Kommissionen har sänt ut en konsultation med frågor rörande investeringsfondernas förvaringsinstitut. Konsultationen utgör en del av en omfattande översyn av de regler som gäller förvaringsinstituts verksamhet. Tidigare har fondandelsägarnas risker i princip inskränkt sig till marknadsrisken men sedan nu gällande direktiv om fondverksamhet antogs 1985 har utveckling inom förmögenhetsförvaltningen genomgått en förändring som inneburit att de finansiella instrument som finns tillgängliga för investeringsfonder blivit mer komplexa och att de ofta är registrerade utanför EU i tredje land. Nyligen har Madoffs bedrägeri och Lehmans konkurs visat på nya risker när det gäller förvaringsinstitut. Dessa fall har visat att medlemsstaterna delvis har olika uppfattningar om direktivets innebörd när det gäller förvaringsinstitutens exakta skyldigheter samt omfattningen av deras ansvar.

En fråga som kommissionen vill ha belyst är förvaringsinstitutets skyldigheter. Direktivet innehåller inte någon definition av begreppet förvaring (eng. safe-keeping). Innebörden skiftar mellan medlemsländerna vilket i sin tur direkt påverkar förvararens ansvar gentemot bland andra andelsägarna. Genom olika implementering av direktivet har det skydd som direktivet syftar till att ge andelsägarna blivit olika i olika medlemsstater. Genom att förtydliga förvaringsinstitutens skyldigheter för förvaring skulle man klart kunna fastställa förvararens ansvar även när t.ex. tillgångar förvaras hos tredje man. Förvararens skyldigheter bör klarläggas för varje typ av finansiellt instrument som fonden har möjlighet att investera i.

En annan fråga kommissionen vill ha belyst är förvaringsinstitutets övervakande funktion. Även här har direktivet implementerats olika i medlemsstaterna . Det kan t.ex. avse vem som skall beräkna fondens värde. I vissa medlemsstater skall förvararen beräkna värdet medan andra stater föreskriver att förvararen skall kontrollera värderingen genom stickprov. En annan fråga i detta sammanhang är om en fonds samtliga tillgångar skall förvaras hos en och samma förvarare som därmed skulle ha en uttömmande och komplett översyn av tillgångar och därmed fullständig möjlighet att fullgöra de övervakande funktionerna.

Kommissionen vill också ha in synpunkter på förvararens ansvar och hur man skall kunna stärka investerarskyddet om förvararen inte fullgör sina skyldigheter på ett riktigt sätt eller kommer på obestånd. Efter att ha diskuterat olika risker som kan förekomma vid förvaring av finansiella instrument konstaterar kommissionen att olika påföljder förekommer i olika medlemsstater. I vissa stater kan en fond få omedelbar och full kompensation om ett finansiellt instrument inte kan återlämnas medan det i andra stater för ersättning förutsätter att förvararen inte iakttagit vederbörlig omsorg. Kommissionen ställer frågan om en harmonisering av ansvarsförhållandena skall innebära rätt till omedelbar och full ersättning vid eventuella förluster av tillgångar.

Kommissionen diskuterar också frågan om bevisbördan vid förluster. I nu gällande direktiv skall förvaringsinstitutet ersätta förluster som är följd av att institutet allvarligt försummat sina förpliktelser eller fullgjort dem på ett oriktigt sätt. I förslaget till nytt direktiv för alternativa investeringsfonder har motsvarande bestämmelse utformats så att förvaringsinstitutet är ansvarigt för förluster till följd av att det brustit i fullgörandet av sina skyldigheter. Har finansiella instrument som anförtrotts förvaringsinstitutet förkommit kan institutet befrias från sitt ansvar endast om det kan styrka att det inte hade kunnat undvika den inträffade förlusten.

När det gäller delegering av förvaltaruppgifter till tredje man konstaterar kommissionen att en sådan åtgärd inte påverkar förvaltarens ansvar. Detta gäller också delegering enligt det nya direktivet om alternativa investeringsfonder. Däremot finns det inga regler som säger under vilka förutsättningar delegering får ske. Madoff och Lehman-fallen visar att de risker som är förenade med en delegering inte är försumbara. Genom delegeringen adderas den ytterligare risk som finns för att tredje man inte fullgör sina åtaganden eller kommer på obestånd. För att motverka eller minska risken skulle man kunna ange under vilka förutsättningar förvaltningsåtgärder skall kunna delegeras till tredje man. Således skulle man kunna begränsa de aktiviteter som får delegeras liksom till vilka institut delegering får ske. Begränsningar kan införas i rätten för underförvaltaren att utnyttja tillgångarna. Vidare skulle man kunna ange vilka krav på due diligence som skall vara uppfyllda då man väljer och granskar underförvaltare.

Kommissionen efterlyser också synpunkter på behovet av att se över reglerna om investerarskydd i syfte att dessa också skall kunna omfatta fonder när förvaringsinstitutet går i konkurs liksom fondandelsägare i de fall fondandelar ligger i depå och depåhållaren försätts i konkurs.

Slutligen diskuteras och efterlyses synpunkter på vilka typer av institutioner som skall kunna uppträda som förvaringsinstitut, vissa tillsynsfrågor med särskild revision av förvaringsinstitut samt tillståndsplikt samt slutligen beräkning av fondens värde av en oberoende värderingsman.

Konsultationen skall vara besvarad senast 15 september 2009.

LÄNK

Konsultation med frågor

 

Effektiva, säkra och solida derivatmarknader

Kommissionen har antagit ett meddelande om effektiva, säkra och solida derivatmarknader. I meddelandet granskas den roll derivatmarknaderna spelat i den finansiella krisen samt redovisas fördelar och risker med derivatmarknaden och analyseras hur dessa risker kan begräsas.

Meddelandet kompletteras med arbetsdokument som innehåller en översikt över derivatmarknaden och marknadssegmenten för OTC-derivat samt en utvärdering av de nu tillämpade åtgärderna för att reducera risken i derivat och då särskilt ifråga om CDS.

Kommissionen emotser synpunkter från intressenter på de riktlinjer som presenteras i meddelandet och svar på de frågor som intagits i ett särskilt samrådsdokument. Synpunkter samt svar på frågorna skall sändas till kommissionen senast den 31 augusti 2009.

I meddelandet redovisar kommissionen åtgärder som skall medverka till att OTC-derivat kan fylla sina ekonomiskt viktiga funktioner på ett sätt som inte äventyrar stabiliteten i det finansiella systemet.

Syftet med förslagen är att

  • ge tillsynsmyndigheterna möjlighet att skaffa sig fullständig kännedom om transaktioner som sker på marknaden för OTC-derivat och positioner som håller på att byggas upp på dessa
  • öka användarnas möjligheter att överblicka marknaderna för OTC-derivat, särskilt genom att tillhandahålla mer och bättre information om priser och volymer
  • effektivisera derivatmarknadens operativa funktioner för att säkerställa att OTC-derivaten inte skadar den finansiella stabiliteten
  • reducera motpartsrisker och främja centrala strukturer.

 

De viktigaste åtgärderna för att nå dessa syften är

  • ytterligare standardisering
  • användning av centrala databaser för information
  • övergång till CCP-clearing
  • flytta handeln till mer offentliga marknadsplatser.

 

Standardisering

En förutsättning för CCP-clearing är att OTC-derivat kan standardiseras. Även för övriga åtgärder som förslås nedan är standardisering en förutsättning.

För OTC-derivat som inte kan komma ifråga för clearing kan effektiviteten stärkas och de operativa riskerna minska genom en ökad standardisering t.ex. genom att främja en vidare användning av standardkontrakt och användning av elektroniska registrerings- och bekräftelsetjänster, centrala arkiv och automatiseringar av betalningar och säkerhetsförvaltning.

Eftersom standardisering är en förutsättning för vidare åtgärder enligt nedan kommer standardisering utgöra en hörnsten i kommissionens insatser för att göra derivatmarknaderna effektiva, säkra och solida. Kommissionen avser att skapa incitament för branschen att genomföra de investeringar som krävs för att främja standardisering för de OTC-derivat som inte kan komma ifråga för CCP-clearing och inte heller för börshandel.

Centrala databaser

I en central databas samlas information för handel, t.ex. antal transaktioner och storlek på utestående positioner för all handel både för både OTC-produkter och clearade produkter vilket leder till en ökad överblick och bättre information. En sådan databas kan också få marknaden att fungera effektivare. Genom utnyttjande av en sådan databas kan också andra tjänster såsom instruktioner för avveckling och betalning utvecklas. En databas av detta slag finns för CDS-instrument och drivs av Depositary Trust and Clearing Cooperation i USA.

Kommissionen anser att centrala databaser kan medföra fördelar för tillsynsmyndigheterna när det gäller överblickbarhet och information och avser att ge CESR i uppdrag att undersöka behovet av sådana databaser.

CCP-clearing

Centrala motparter har visat sitt värde under finanskrisen, bland annat i samband med Lehmans Brothers fallissemang.

Det finns starka tillsynstekniska och penningpolitiska skäl att för att lokalisera CCP-clearingen till Europa. En CCP som är etablerad i Europa omfattas av EU-regler och Europeisk tillsyn. Tillsynsmyndigheterna har därför obestridd och obehindrad tillgång till den information CCPn innehar. Det är också lättare för de europeiska myndigheterna att ingripa vid problem hos en europeisk CCP.

När det gäller CDS-instrument har 10 större derivatmäklare[1] gjort ett åtagande gentemot kommissionen att flytta clearingen av europiska CDS-instrument till en eller flera europiska CCP senast den 31 juli 2009 och de arbetar för närvarande med den standardisering av europeiska CDS-kontrakt som krävs för att möjliggöra CCP-clearing. Två europeiska CCPn (ICE Clear och Eurex) väntas vara beredda att erbjuda CDS-tjänster senast den 31 juli. Kommissionen kommer att följa utvecklingen och eventuellt överväga om det finns behov av ytterligare åtgärder för att säkerställa största möjliga utnyttjande av CCP-clearing.

Incitament till CCP-clearing finns redan. Clearingen minskar motpartsriskerna och möjliggör besparingar när det gäller kapitalkrav. Dessa incitament har dock inte varit tillräckliga för att kompensera de affärsmässiga incitamenten för bilateral clearing. Kommissionen överväger därför metoder för att stärka incitamenten för CCP-clearing. Detta kan enligt kommissionen åstadkommas genom dels ändringar i reglerna om kapitalkrav, dels genom tillsynsrelaterade garantier för CCPs säkerhet och soliditet genom ytterligare EU-lagstiftning och en gemensam tillsyn av CCP. Detta arbete påverkar dock inte tidsfristen att före de 31 juli flytta clearingen av europeiska CDS-instrument till en eller flera europeiska CCP.

Handeln

Kommissionen konstaterar att nästa logiska steg är att se till att alla standardiserade derivat som clearas skall handlas på organiserade marknadsplatser där priser och annan handelsinformation redovisas offentligt. Å andra sidan har flera marknadsaktörer preferenser för OTC – handel. Betydelsen för den finansiella stabiliteten av att marknaderna är överblickbara måste dock vara avgörande. Ett system som bygger på konkurrens mellan olika marknadsplatser (OTC, börser och MTF) kan dock också ha fördelar när det gäller marknadseffektivitet, eftersom det ställer krav på att alla marknadsplatser skall ha en tillfredsställande överblickbarhet och organisation för att säkerställa tillbörlig konkurrens.

Med hänsyn till att marknaderna för OTC-derivat till sin natur är anpassningsbara och flexibla kommer kommissionen att undersöka hur man kan nå fram till mer överblickbara och effektiva metoder för handel med OTC-derivat. Därvid kommer kommissionen dels att beakta möjligheterna att leda ytterligare handelflöden över överblickbara och effektiva handelplatser, dels att beakta vilken grad information avseende priser, transaktioner och positioner krävs för de olika slagen av handel på derivatmarknaderna.

 
LÄNKAR

Kommissionens meddelande

Kommissionens arbetsdokument

Konsultation (samrådsdokument) med frågor

 


[1] Barclays Capital, Citigroup Global Markets, Credit Suisse, Deutsche Bank, Goldman Sachs, HSBC, JP Morgan Chase, Morgan Stanley, UBS och Nomura International.