StartsidaNyheterAktuellt i omvärlden 6/2009

Aktuellt i omvärlden 6/2009

Fredag, 2 oktober 2009 08:31

SVENSKA
FONDHANDLARE
FÖRENINGEN

 Aktuellt i omvärlden 6/2009

2 oktober 2009

Innehåll

                                                                              

EUROPEISKT SYSTEM FÖR FINANSIELL TILLSYN,

MICRONIVÅ (MACRONIVÅN REDOVISAS I KOMMANDE NR)                                           s.1

ÄNDRINGAR I PROSPEKTDIREKTIVET                                                                                s.8

                                                                                                                                                                                                                                       

 

ETT EUROPEISKT SYSTEM FÖR fINANSIELL TILLSYN, MICRONIVÅN

1. Inledning

Kommissionen har lagt ett förslag om European System of Financial Supervisors (ESFS) som är ett nätverk av nationella tillsynsmyndigheter i samarbete med de nya European Supervisory Authorities (ESAs) och kommissionen.  ESAs  skapas genom att de nuvarande nivå 3-kommitteerna görs om till EU-myndigheter. CEBS blir European Banking Authority, EBA, CESR blir European Securities and Markets Authority, ESMA, samt CEIOPS blir European Insurance and Occupational Pension Authority, EIOPA.

Vidare föreslår kommissionen etablerandet av European Systemic Risk Board, ESRB, som skall ha till uppgift att följa och utvärdera eventuella hot mot den finansiella stabiliteten som hörrör från den makro ekonomiska utvecklingen och från utvecklingen inom den finansiella sektorn som helhet.

I det följande behandlas etablering av ESFS. För denna etablering kommer att krävas tre förordningar, en för varje Myndighet. De stora dragen är dock desamma varför redogörelsen i det följande avser alla tre Myndigheterna om inte annat anges.

 

 

 

2. ESAs arbetsuppgifter

De tre Myndigheterna kommer att vara en del av nätverket ESFS som består av nationella tillsynsmyndigheter, en gemensam kommitté inom ESA som skall täcka verksamhetsöverskridande frågor samt kommissionen. Myndigheterna kommer att ha maximal självständighet för att objektivt kunna fullgöra sina uppgifter. Kommissionen måste dock bli inkopplad när institutionella skäl och kommissionens ansvar under fördraget så kräver.

Myndigheternas huvudsakliga beslutande organ kommer att vara dess Board of Supervisors . Därtill kommer det att finnas en Management Board. Gemensamt för de tre Myndigheterna kommer det också finnas en Joint Committee som skall säkerställa att sektoröverskridande frågor hanteras på ett likformigt sätt.

Myndigheterna kommer att ta över de arbetsuppgifter som nivå 3-kommittéerna har idag. Därtill kommer de nya myndigheterna att få ytterligare arbetsuppgifter och befogenheter.

De nya arbetsuppgifterna omfattar i huvudsak följande.

-          Ta fram tekniska standarder

-          Bidra till konsekvent tillämpning av regelverket

-          Vidta åtgärder i nödsituationer

-          Lösa tvister mellan tillsynsmyndigheter

-          Verka för ökad effektivitet för tillsynskollegier

-          Utveckla tillsynsverksamheten i stort

-          Utvärdera marknadsutvecklingen

-          Samla in information och följa upp rekommendationer från ESRB till nationella tillsynsmyndigheter.

 

2.1. Tekniska Standards

I syfte att åstadkomma ett enhetligt regelverk lika tillämpat i hela gemenskapen skall Myndigheterna inom sina respektive verksamhetsområden ta fram förslag till bindande tekniska standards.   Sådana standards avser ofta frågor av teknisk natur där en enhetlig tillämpning av regelverket är nödvändig. Omfattningen begränsas av bestämmelserna som antagits på nivå i Lamfalussystrukturen.

Förslagen till tekniska standarder skall antas av Myndigheten enligt reglerna om kvalificerad majoritet såsom denna definierats i Artikel 205 i fördraget. För att förslaget skall få legal effekt krävs därefter att kommissionen godkänner förslaget genom att utfärda en förordning eller meddela ett beslut. Ett sådant beslut kan naturligtvis komma i konflikt med nationella regler i olika medlemsstater.  Kommissionen kan i undantagsfall och då endast i Gemenskapens intresse besluta att endast godkänna del av förslaget eller välja att göra tillägg till detta eller att helt avstå från att godkänna detta.  Skälen härför skall meddelas Myndigheten.

För varje Myndighet skall en intressegrupp bildas med representanter för de finansiella företagen, anställda i sådana företag och kunder till företagen. Intressegruppen skall bland annat kunna lämna synpunkter på förslag till standarder och guidelines.

På områden som inte omfattas av tekniska standards skall Myndigheterna liksom hittills kunna utfärda icke-bindande råd och rekommendationer riktade till nationella tillsynsmyndigheter, finansiella företag och marknadsaktörer.  Om en nationell myndighet inte följer anvisningen eller rådet skall denne redovisa skälen för Myndigheten.

 

2.2. Konsekvent tillämpning av regelverket

De nya Myndigheterna skall medverka till att lagstiftningen tillämpas konsekvent. Myndigheterna skall därför få vissa maktbefogenheter gentemot nationella tillsynsmyndigheter som inte följer gällande lagstiftning eller beslutade tekniska standards.

Om Myndigheten upptäcker eller underrättas om att en nationell tillsynsmyndighet inte följer gällande lagstiftning skall Myndigheten utföra en undersökning och vid behov utfärda en rekommendation riktad till den nationella myndigheten att vidta åtgärder.  Med stöd av den allmänna skyldigheten att följa Gemenskapens lagstiftning ställs kravet på att den nationella myndigheten skall ha vidtagit sådana åtgärder att rekommendationen följts inom en månad.

Om rekommendationen inte följs kan kommissionen på eget initiativ eller efter att ha blivit informerad av Myndigheten fatta ett beslut som innebär att att den nationella myndigheten åläggs att vidta eller underlåta att vidta en viss åtgärd. Den nationella myndigheten skall inom tio arbetsdagar efter att ha mottagit kommissionens beslut meddela kommissionen och Myndigheten om vilka åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas för att verkställa kommissionens beslut.

Skulle den nationella tillsynsmyndigheten mot förmodan inte rätta sig efter kommissionens beslut äger Myndigheten som en sista utväg fatta beslut som riktar sig direkt mot de finansiella institutionerna i den mån gemenskapslagstiftningen är direkt tillämpliga på dem såsom t.ex. förordningar. Detta påverkar dock inte kommissionens möjligheter att genomdriva sitt beslut, ytterst genom att föra ärendet till EG-domstolen.

 

2.3. Nödsituationer

Myndigheterna skall ha en aktiv samordnande roll för de nationella tillsynsmyndigheterna särskilt när det gäller ogynnsam utveckling som skulle kunna äventyra funktionen och integriteten i det finansiella systemet i EU. I vissa fall kan dock samordning inte vara tillräckligt t.ex. då en eller flera nationella tillsynsmyndigheter saknar verktyg för att snabbt ingripa mot en hotande gränsöverskridande kris. Myndigheterna ska därför ha rätt att under sådana speciella omständigheter ha befogenhet att kräva att de nationella tillsynsmyndigheterna gemensamt vidtar nödvändiga åtgärder.  Att fastställa när det föreligger en sådan gränsöverskridande krissituation innebär en form av värdering och det bör därför vara kommissionen som avgör när sådana omständigheter får anses föreligga.

Arbetet med att bygga allsidigt gränsöverskridande regelverk för att stärka EU krishanterings- och krislösningssytem bör påskyndas liksom arbetet med garantisystem och sk ”burden sharing”.

 

2.4. Tvistelösning

I den nya tillsynsstrukturen har också byggts in ett system för lösning av tvister mellan nationella tillsynsmyndigheter. Skulle en nationell tillsynsmyndighet inte samtycka till en procedur eller en åtgärd från en annan nationell tillsynsmyndighet i fall där lagstiftningen förutsätter samarbete, samordning eller att man fattar gemensamma beslut kan Myndigheten på begäran av berörd tillsynsmyndighet medverka till att lösa tvisten.

En sådan mekanism kan tänkas ske i tre steg.

Om en eller flera nationella myndigheter begär det skall myndigheten söka medla mellan de nationella tillsynsmyndigheterna. Myndigheten skall sätta en tidsgräns för hur länge en sådan medling skall få pågå och då bland annat ta hänsyn till hur komplex tvistefrågan är samt hur brådskande det är att lösa tvisten.

Om de nationella tillsynsmyndigheterna inte kommit överens vid den bestämda tidsgränsen får Myndigheten genom ett eget beslut lösa tvisten.

Skulle en nationell myndighet inte följa beslutet och detta får till följd att ett finansiellt institut inte följer en regel som enligt gemenskapslagstiftningen är direkt tillämpligt på enskilda institut får Myndigheten rikta ett beslut direkt mot det enskilda finansiella institutet.

 

2.5. Effektivare kollegier

Tillsynskollegier spelar en viktig roll vid tillsynen av gränsöverskridande finansiell verksamhet där ett moderbolag bedriver finansiell verksamhet i andra medlemsstater genom dotterbolag. Hemlandstillsynsmyndigheten har i ett sådant fall huvudansvaret för den konsoliderade tillsynen men de nationella tillsynsmyndigheterna har ansvar för tillsynen av varje enskilt dotterbolag. Tillsynen av den finansiella gruppen ske genom samverkan i kollegier och  Myndigheten skall medverka till en effektiv och konsekvent verksamhet hos kollegierna samt utveckla en sammanhållen tillämpning av gemenskapslagstiftningen.

Myndigheten skall, när den så bedömer lämpligt, medverka som observatör i tillsynskollegierna.  När myndigheten medverkar som observatör skall den dock vid tillämpning av relevant lagstiftning anses vara en ”competent authority” och skall på begäran få all relevant information som delas mellan medlemmarna av kollegiet.

 

2.6. Allmän tillsynskultur

Myndigheten skall ha en aktiv roll när det gäller att utveckla en gemensam Europeisk tillsynskultur och konsekvent tillsynspraxis. Detta innebär bland annat att Myndigheten skall redovisa sin uppfattning i olika frågor till tillsynsmyndigheterna, verka för bilateralt och multilateralt utbyte av information mellan tillsynsmyndigheterna med iakttagande av gällande sekretessregler och granska hur tekniska standards, råd och rekommendationer tillämpas och föreslå ändringar om så bedöms lämpligt.  Vidare skall Myndigheten verka för utbildning över verksamhetsgränserna, underlätta utbyte av personal och uppmuntra tillsynsmyndigheterna att tillfälligt byta personal mellan sig.

Myndigheten skall genom undersökningar hos tillsynsmyndigheterna försäkra sig om ett enhetligt utfall av tillsynsverksamheten. Myndigheten skall för ändamålet utveckla metoder som medger en objektiv värdering och jämförelse av de myndigheter som granskas.

Myndigheten skall också underlätta för tillsynsmyndigheterna att genom bilaterala avtal delegera uppgifter och ansvar till andra tillsynsmyndigheter genom att identifiera de uppgifter och det ansvar som kan delegeras eller kan utföras gemensamt.

 

2.7. Analys av marknadsutvecklingen

Myndigheten skall inom sitt kompetensområde analysera marknadsutvecklingen och vid behov underrätta de övriga Myndigheterna, ESRB, Parlamentet, Rådet och Kommissionen om trender, potentiella risker och sårbarheter.

 

2.8. Informationsinsamling

På begäran av Myndigheten skall tillsynsmyndigheten eller annan nationell myndighet förse Myndigheten med all nödvändig information den behöver för att kunna utföra sina uppgifter enligt förordningen.  Myndigheten kan också begära att information skall lämnas med viss regelbundenhet.

Skulle information inte finnas tillgänglig eller inte bli tillgänglig från tillsynsmyndigheten eller annan myndighet får Myndigheten vända sig direkt till relevant finansiellt institut eller annan part med en skälig begäran om information. Tillsynsmyndigheten skall underrättas om att en sådan begäran gjorts.

Konfidentiell information som Myndigheten erhåller från tillsynsmyndighet, annan myndighet, finansiellt institut eller annan part får endast användas för att fullgöra uppgifter som ankommer på Myndigheten enligt förordningen.  Sekretess och tystnadsplikt gäller för de som fått del av konfidentiell information.

Myndigheten skall samarbeta med ESRB och löpande förse ESRB med aktuell information som ESRB behöver för att fullgöra sina uppgifter.  Uppgifter som ESRB behöver och som inte är i aggregerad form eller redovisas kollektivt skall utan dröjsmål tillhandahållas ERSB på begäran.

Myndigheten skall följa upp varningar och rekommendationer som utfärdats av ESRB.

 

3. Den organisatoriska strukturen

Varje Myndighet kommer att ha en Board of Supervisor som är det högsta beslutande organet. Därtill kommer att finnas en Management Board som bland annat har till uppgift att tillse att myndigheten utför sitt uppdrag och de uppgifter som åläggs den. Till varje myndighet knyts också en intressegrupp för konsultationer, Stakeholder Group. Därutöver kommer det att finnas en myndighetsgemensam kommitté, Joint Committee som skall verka för ömsesidig förståelse, samarbete och enhetlig tillsynsmetodik mellan myndigheterna. Slutligen skall strukturen kompletteras med en ordning för att kunna överklaga myndighetens beslut vilket kan ske till Board of Appeal för vissa typer av beslut. 

Ett särskilt skyddssystem för beslut som kan anses påverka en medlemsstats finansiella ansvar, fiscal responsibilities, införs (se vidare 3.6. nedan)

 

3.1. Board of Supervisors

Board of Supervisors är det högsta beslutande organet i de nya Myndigheterna och är bland annat ansvarig för att anta utkast till tekniska standarder, avge omdömen, rekommendationer samt fatta vissa beslut.

Styrelsen består av ordföranden i myndigheten, cheferna för de nationella tillsynsmyndigheterna[1], en representant för kommissionen, en representant för ESRB, en representant för envar av de två andra myndigheterna. Verkställande direktören i Myndigheten har rätt att närvara vid styrelsens möten. Rösträtt i styrelsen tillkommer endast tillsynscheferna. Tillsynscheferna får vid förhinder ersättas av annan tjänsteman på hög nivå hos den nationella tillsynsmyndigheten och styrelsen får vid behov besluta om att ytterligare observatörer får närvara.

Beslut fattas med enkel majoritet utom när det gäller beslut som avser tekniska standarder eller guidelines och rekommendationer samt budgetfrågor. I dessa fall fattas beslut med kvalificerad majoritet.

Ordföranden i styrelsen representerar Myndigheten. Ordföranden skall vara oberoende och heltidsanställd. Ordföranden utses av styrelsen på fem år som kan förlängas en gång.  Styrelsens val av ordförande skall godkännas av parlamentet. Styrelsen skall också inom sig utse en suppleant för ordförande.

 

3.2. Management Board

Management board (direktionen) består av Myndighetens ordförande, en representant för kommissionen och fyra medlemmar valda av styrelsen bland styrelsens röstberättigade medlemmar. Suppleanter skall utses för medlemmarna, dock ej för ordföranden. Verkställande direktören får närvara vid mötena men saknar rösträtt.

Direktionen ansvarar för att myndigheten utför sitt uppdrag och sina arbetsuppgifter i enlighet med gällande förordning. Direktionen har till uppgift att bland annat ta fram förslag till arbetsprogram och budget samt svara för personalpolicy. Vidare skall direktionen utse och entlediga ledamöter i besvärsinstansen, Board of Appeal.

Verkställande direktören tillsätts av styrelsen för en tid om fem år som kan förlängas en gång. Verkställande direktören svarar för Myndighetens löpande arbete och skall förbereda ärenden inför direktionen.

 

3.3. Stakeholder Group

I syfte att genomföra konsultationer inom sitt verksamhetsområde ska en intressegrupp, Stakeholder Group, bildas. Gruppen skall avge utlåtanden och lämna råd till myndigheten i frågor som rör tekniska standards samt anvisningar och rekommendationer inom myndighetens  ansvarsområde. Gruppen skall bestå av 30 medlemmar som skall representera instituten, anställda i sådana företag samt konsumenter och kunder till företagen.

Medlemmarna i intressegruppen utses av Myndighetens styrelse efter förslag från respektive intressegrupp för en tid om 2,5 år, vilket kan förlängas en gång.  Gruppen skall sammanträda minst två gånger per år.

 

3.4. Joint Committee

Genom förordningen skapas också en sammansatt kommitté (Joint Committee) bestående av ordförandena i de tre Myndigheterna samt ordföranden i den underkommitté (se nedan) som samtidigt skapas. Till den sammansatta kommitténs möten liksom till underkommitténs möten skall de verkställande direktörerna, kommissionen samt ESRB inbjudas. Ordförandeskapet i kommittén roterar årligen mellan Myndigheternas ordförande.

Underkommittén består av ledamöterna i den sammansatta kommittén jämte en högt uppsatt tjänsteman från tillsynsmyndigheten i varje medlemsland.  Underkommittén utser sin ordförande som också kommer att ingå i den sammansatta kommittén.

Den sammansatta kommittén skall fungera som ett forum i vilket Myndigheterna regelbundet skall mötas och försäkra sig om ömsesidig förståelse, samarbete och enhetlig ansats i tillsynen. Underkommittén skall särskilt arbeta med sektoröverskridande frågor som t.ex. finansiella konglomerat samt garantera ”a level playing field”. Även om beslut när det gäller t.ex. finansiellt konglomerat fattas av de enskilda Myndigheterna ankommer det underkommittén att tillse att besluten fattas samtidigt av de tre Myndigheterna.

 

3.5. Board of Appeal

Beslut som bygger på Myndighetens skyldighet att bidra till konsekvent tillämpning av regelverket, att vidta åtgärder i nödsituationer och att lösa tvister mellan tillsynsmyndigheter kan överklagas i första instans till en Board of Appeal av en person eller företag, inklusive en tillsynsmyndighet, som är direkt eller indirekt berörd av beslutet.

Board of Appeal består av sex medlemmar och lika många suppleanter. Direktionen i  varje Myndighet utser, efter att ha konsulterat Myndighetens styrelse, två medlemmar och två suppleanter i Board of Appeal  från en kort lista med namn som tagits fram av kommissionen efter ett visst förfarande innefattande bland annat annonsering i Official Journal.

Beslut som fattats av Board of Appeal kan överklagas till Förstainstansrätten eller EG-domstolen. Samma gäller för beslut som fattats av Myndigheten och som inte kan prövas av Board of Appeal.

 

3.6. Fiscal Responsibilities

Rådet framhöll vid sin tidigare behandling av kommissionens förslag att beslut av Myndigheterna inte får stå i strid med medlemstaternas finanspolitiska ansvar.  I förordningen införs därför en särskild bestämmelse som skall tillämpas när ett beslut ifrågasätts för att stå i strid med medlemstaternas finansiella ansvar.

Anser en medlemsstat att ett beslut fattat med stöd av artikel 11 (tvistelösningar) står i strid med landets finansiella ansvar, skall Myndigheten och kommissionen underrättas om att tillsynsmyndigheten inte avser att tillämpa myndighetens beslut samtidigt som man lämnar en redogörelse för hur man anser att beslutet står i strid med landets finansiella ansvar.

Inom en månad skall Myndigheten ha underrättat medlemsstaten om beslutet vidhålls, ändras eller återkallas. Om Myndigheten vidhåller sitt beslut kan medlemstaten hänskjuta frågan till ministerrådet varvid beslutet av Myndigheten tillfälligt upphävs. Rådet skall inom två månader fatta beslut om att vidhålla Myndighetens beslut eller definitivt upphäva detta.  Rådets beslut fattas med kvalificerad majoritet. Om rådet beslutar vidhålla Myndighetens beslut eller om rådet inte fattar något beslut inom två månader skall återkallelsen av beslutet omedelbart upphävas.

För ett beslut som meddelats med stöd av artikel 10(2), (nödåtgärd) gäller ett något annorlunda förfarande.  Medlemstaten skall inom tre arbetsdagar underrätta Myndigheten, kommissionen och rådet om att man anser beslutet står i strid med medlemsstatens finansiella ansvar och ange skälen härför.

 Rådet skall inom tio arbetsdagar besluta om Myndighetens beslut skall stå fast eller upphävas. Beslut fattas med kvalificerad majoritet.  Fattar inte rådet något beslut inom tio arbetsdagar skall Myndighetens beslut stå fast.

 

4. Finansiering

Myndigheterna skall finansieras genom obligatoriska bidrag från nationella tillsynsmyndigheter, med medel från den allmänna budgeten samt med avgifter från industrin när detta särskilt framgår av relevant gemenskapslagstiftning.

 

Länk till förslagen

 

Förslagen till ändringar i prospektdirektivet – ett förslag för mycket?

Kommissionen har lagt fram ett förslag till ändringar i prospektdirektivet och även i det s.k. öppenhetsdirektivet,( KOM(2009) 491 slutlig. Förslaget är ett led i kommissionens agenda för att minska de administrativa bördorna till följd av den befintliga lagstiftningen i EU och understödja satsningen på bättre lagstiftning för tillväxt och sysselsättning (better regulation agenda).

Huvuddelen av förslagen välkomnas också varmt. Föreningen vill särskilt framhålla anpassningen av definitionen av kvalificerad investerare till definitionen av professionella kunder i MiFID, klargörandet beträffande ”retail cascade”, förenklingen beträffande erbjudande till anställda och förtydligandena beträffande tillägg till prospekt.

I förhållande till det förslag som varit föremål för konsultation innehåller emellertid kommissions förslag till ändringsdirektiv en utvidgning av det civilrättsliga ansvaret för sammanfattningen av prospektet. De föreslagna kriterierna för ansvarsutkrävande är mycket vagt formulerade. Ansvar ska kunna utkrävas om ”sammanfattningen inte ger den nyckelinformation som gör det möjligt för investerare att göra en välgrundad investeringsbedömning”.

Föreningen motsätter sig således förslaget till ändrad ansvarsregel för sammanfattningen. Förslaget är inte tillräckligt berett och en så viktig ändring kräver en riktig konsekvensanalys. I praktiken bryter kommissionen såväl mot principerna för Lamfalussyprocessen som mot sin egen better regulation agenda. Sverige som länge varit en förkämpe för ökad öppenhet inom EU samt att förslag från kommissionen ska föregås av konsultationer och konsekvensanalyser borde därför medverka till att förslaget skickades tillbaka till kommissionen för vidare beredning.

De föreslagna kriterierna är alldeles för vaga och kommer att medföra stor osäkerhet till nackdel för utgivare, mellanhänder och investerare. Avsaknaden av konsekvensanalys gör det svårt för att inte säga omöjligt att bedöma de ekonomiska konsekvenserna men det framstår inte som alltför djärvt att förutse ökade kostnader för utgivare eftersom dessa med den föreslagna regeln måste skydda sig mot ökade juridiska risker.

 

Länk till förslaget



[1] I ett tidigare förslag skulle ordförandena för de nationella tillsynsmyndigheterna ingå i styrelsen.