StartsidaNyheterBetraktelser från Bryssel: ”Strukturreformer i banksektorn - Europas svar på Volcker rule” – av Johannes Jarlebring

Betraktelser från Bryssel: ”Strukturreformer i banksektorn - Europas svar på Volcker rule” – av Johannes Jarlebring

Fredag, 31 januari 2014 11:08

Den 29 januari presenterade kommissionen sitt sedan länge aviserade förslag om strukturreformer i banksektorn - Europas version av Volcker rule. Därmed gick startskottet för en komplicerad och sannolikt långdragen förhandlingsprocess i Bryssel. Enligt kommissionens egen bedömning kommer rådet och Europaparlamentet behöva minst två år för att nå enighet om en slutlig text. Osäkerheten kring hur regelverket kommer att utformas i sak får också betraktas som ovanligt hög även för att vara i EU-sammanhang.

Mest sannolikt är att förslaget kommer att vattnas ur under processens gång. Ledande företrädare för ECB, inklusive den nyligen utsedda SSM-ordföranden Danièle Nouy, har redan uttalat sig kritiskt till kommissionens förslag. ECBs röst kommer att väga tungt eftersom den som ansvarig myndighet kommer att implementera regelverket inom eurozonen. Än viktigare är att Frankrike, Tyskland och Italien i ett brev till kommissionen har framhållit att de vill värna om funktioner som är viktiga för den reala ekonomin. Gissningsvis kommer denna mäktiga grupp länder ta sikte på att se till att market-making funktioner kan behållas i universella banker och inte behöver knoppas av till separata enheter. Inriktningen på förhandlingarna mellan regeringarna i rådet kommer sannolikt att bli tydlig redan under senvåren. Det grekiska ordförandeskapet har planerat fyra förhandlingsmöten i den ansvariga arbetsgruppen under perioden maj – juni 2014.

Samtidigt finns vissa motkrafter, i synnerhet i Europaparlamentet, som vill se ett mer radikalt regelverk. Särskilt Philippe Lamberts, en belgisk ledamot i den gröna partigruppen, har valt strukturreformer i banksektorn som sin stora profilfråga inför EU-valen i maj. I en rad sammanhang under det senaste året har han förordat radikal reform för att, som han säger, skära bort ”kasinoverksamheten” från bankerna. Om Lamberts skulle utses till rapportör för frågan i Europaparlamentet kommer han att driva på för att skärpa kommissionens förslag. Valet av rapportör, som eventuellt kommer äga rum redan de närmaste veckorna, kommer med andra ord bli avgörande för parlamentets hållning. Mest troligt är att det nyvalda Europaparlamentet under senhösten 2014 kommer att inta en position som är något mer ingripande än rådets men som ändå landar relativt nära kommissionens ursprungliga förslag.

En särskild osäkerhet skapas också av att kommissionens mandat tar slut i november 2014. Det är troligt att Michel Barnier inte återutnämns som ansvarig för finansområdet och att hans ersättare inte känner sig lika bunden till idén om strukturreform. Detta kan leda till att kommissionen inte aktivt guidar förslaget genom lagstiftningsprocessen och att förhandlingarna mellan rådet och parlamentet blir extra ostyriga och svårförutsägbara. Stora förändringar av förslaget kan därmed inte uteslutas. Tidiga versioner av kommissionens förslag innehöll till exempel den radikala tanken att ansvarig myndighet ska ges möjlighet att vid behov tillämpa reglerna även på mindre institut. Denna tanke finns inte med i den slutliga versionen, men kan mycket väl återinföras på initiativ av enskilda ledamöter i Europaparlamentet.

På grund av den stora osäkerheten i lagstiftningsprocessen går den inte idag att exakt förutse vilka institut som kommer att omfattas av regelverket eller hur det i övrigt kommer att påverka marknaden. Alla som eventuellt kan komma att påverkas av de slutliga reglerna kan därför rekommenderas att kontinuerlig bevaka utvecklingen i Bryssel under de kommande två åren.

Bryssel den 31 januari, 2014
Johannes Jarlebring, Senior Advisor
johannes@fondhandlarna.se