StartsidaPubliceratNyhetsbrevAktuellt i omvärlden 7/2010

Aktuellt i omvärlden 7/2010

Tisdag, 22 juni 2010 15:33

22 JUNI 2010

Innehåll

BLANKNING, KONSULTATION                                                                                                              s.1

DERIVAT OCH INFRASTRUKTUR, KONSULTATION                                                                    s.4

BLANKNING

 

Kommissionen har publicerat en konsultation om blankning. Syftet med konsultationen är att inhämta synpunkter på tänkbara bestämmelser som kan övervägas när man slutligt skall utforma det kommande förslaget till lagstiftning som skall syfta till att komma åt de eventuella risker som kan uppstå vid blankning.

Förslagen i konsultationen kan indelas i tre kategorier.

►Den första syftar till att öka genomlysningen av blankning,

► Den andra syftar till att reducera risken vid naken blankning,

►Den tredje syftar till att utveckla särskilda befogenheter till myndigheterna att kunna införa temporära restriktioner när det gäller blankning.

Genomlysning av blankning

Konsultationen inleds med en viktig fråga nämligen om ett regelverk om blankning skall omfatta alla finansiella instrument som handlas på en börs eller en MTF eller om de instrument som skall omfattas skall begränsas till vissa sådana finansiella instrument som t ex aktier och derivat relaterade till aktier, statsobligationer och derivat relaterade till statobligationer samt CDS relaterade till lån utgivna av stater inom EU.

När det gäller genomlysning diskuteras i konsultationen två olika alternativ. Båda alternativen baseras på den modell som CESR presenterade i mars 2010.

Alternativ 1 innebär att information om en kort nettoposition skall lämnas till tillsynsmyndigheten när den uppgår till ett visst lägre tröskelvärde och till marknaden vid ett högre tröskelvärde. Nettopositionen skall beräknas med hänsyn taget till positioner som skapats genom olika former av derivat. Denna tvåstegsmodell måste anpassas individuellt till olika typer av finansiella instrument.

Alternativ 2 innebär att kravet på genomlysning av blankningen begränsas till aktier utgivna inom EU och statsobligationer utgivna av medlemsstat.

När det gäller aktier skall en kort nettoposition rapporteras till tillsynsmyndigheten när den uppgår, överstiger eller understiger ett visst tröskelvärde. Ett lämpligt sådant tröskelvärde skulle kunna vara 0,2 % av ett bolags aktiekapital och därefter i steg om 0,1 %.

Om nettopositionen uppgår, överstiger eller understiger ett visst högre tröskelvärde skall rapportering istället ske till marknaden. Ett lämpligt sådant tröskelvärde skulle kunna vara 0,5 % av ett bolags aktiekapital och därefter i steg om 0,1 %.

En kort nettoposition i obligationer utgivna av en medlemsstat som uppnår, överstiger eller understiger ett visst tröskelvärde fastställt för den medlemsstaten skall rapporteras till tillsynsmyndigheten. Tröskelvärdet skall bestå av ett initialvärde och därefter stegvis ökande som fastställs för varje medlemsstat eller EU med beaktande av det totala nominella utestående beloppet och genomsnittliga storleken på marknadsaktörernas position. Någon rapportering till marknaden föreslås inte.

Rapporteringen och offentliggörandet skall innefatta identitet på innehavaren, storleken på positionen, utfärdaren av de finansiella instrument positionen avser samt dag då positionen togs, ändrades eller upphörde.

Positionen skall fastställas vid midnatt de handelsdagar position finns och rapporteras senast klockan 15.00 dagen efter handelsdagen.  Rapportering till tillsynsmyndigheten kan ske enligt sätt som godkänns under MiFIDs transaktionsrapportering. Offentliggörande av informationen till marknaden skall ske på ett sätt som tillgodoser snabb tillgång till informationen på ett sätt som inte diskriminerar någon aktör. Informationen ska också göras tillgänglig enligt de regler som gäller i respektive medlemsstat om central arkivering av information av detta slag.

Slutligen föreslås att de nationella tillsynsmyndigheterna skall förse ESMA med sammanfattningar av information om korta nettopositioner avseende den marknad över vilken de har tillsyn. Detta bör ske minst en gång i kvartalet.

Riskreducering vid naken blankning

Kommissonen noterar att det ibland kan finnas en risk att naken blankning dels kan öka risken för fel i avvecklingsproceduren dels kan medverka till en ökad prisvolitilatet.

För att reducera riskerna skulle man kunna tänka sig olika lösningar. En är att ställa upp särskilda villkor för att få genomföra en naken blankning och den andra att handelsplatserna skulle åläggas se till att det finns möjligheter att köpa in aktierna i situationer där naken blankning leder till avvecklingsproblem.

Det första alternativet innebär att man som villkor för blankning skulle kunna ställa krav på att den som genomför blankningen antingen lånat aktierna, har ett avtal som ger rätt att låna dem eller har någon form av arrangemang som ger rätt till lån av aktierna då det är dags för avveckling. Detta förslag innebär i princip att naken blankning inte längre blir möjligt.

Det andra alternativet innebär att handelsplatsen, CCPn eller den som tillhandahåller clearing- och avvecklingstjänster för handelsplatsen har regler som garanterar att leverans kan ske av blankade aktier i de fall då den som utfört blankningen själv inte kan leverera aktierna (buy-in)

 

Undantag

Kommissionen anser är det är viktigt att göra undantag för market making (MM). MM spelar en avgörande roll för likviditeten i enskilda finansiella instrument och har inte gett upphov till bekymmer från regelringssynpunkt. Kommissionen föreslår att undantag görs från kravet på genomlysning. Kommissionen ställer sig också frågan om undantaget för MM skall gälla för naken blankning. Vidare framhåller kommissionen att det kan finnas skäl att ha speciella villkor för MM vid buy-in.

Befogenhet i nödsituationer

Kommissionen diskuterar också möjligheter att ge de nationella tillsynsmyndigheterna speciella befogenheter i nödsituationer.

Vid en negativ utveckling som utgör ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten eller mot förtroendet för marknaden i en medlemsstat eller i EU skulle en nationell tillsynsmyndighet ha möjlighet att förhindra eller villkora möjlighet för någon att

► blanka aktier eller obligationer som upptagits till handel på en handelsplats för vilken medlemsstaten är hemmedlemsstat

► genomföra en transaktion som skapar eller relaterar till ett annat finansiellt instrument och syftet  av transaktionen är att ge en vinst i om priset eller värdet minskar på en aktie eller obligation som upptagits till handel på en handelsplats för vilken medlemsstaten är hemlandsstat.

Ett beslut av den nationella tillsynsmyndigheten kan avse alla aktier eller obligationer som handlas på handelsplatsen eller enbart en viss aktie eller obligation.

När det gäller CDS föreslås motsvarande bestämmelser. Vid ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten eller till förtroendet för marknaden i en medlemsstat eller i EU skall den nationella tillsynsmyndigheten förhindra eller ange på vilka skäl en transaktion avseende CDS får ingås om denna relaterar till betalningsproblem hos en medlemsstat eller EU eller begränsa beloppet på en sådan CDS.

Ett beslut enligt ovan skall vara tidsbegränsat och får ej vara längre än tre månader. I undantagsfall kan förlängning ske med ytterligare tre månader.

Innan en tillsynsmyndighet vidtar åtgärder enligt ovan skall ESMA och samtliga övriga nationella tillsynsmyndigheter underrättas. Underrättelse skall lämnas minst 24 timmar innan åtgärden vidtas. I nödfall kan dock denna tid kortas. ESMA skall efter att ha mottagit underrättelsen råda den nationella tillsynsmyndigheten i frågan. Rådet kan t.ex. avse lämpligheten av åtgärden och om den tidsrymd som åtgärden skall omfatta är lämplig.

Den nationella tillsynsmyndigheten skall publicera sina beslut på sin hemsida.

Förbud för CDS ?

Det bör observeras att kommissionens förslag inte innebär något generellt förbud för nakna CDSer, dvs. förvärv av CDS utan innehav av underliggande obligationer. Istället hanteras detta genom en större genomlysning av stora nettopositioner genom rapporteringskrav till den nationella tillsynsmyndigheten. Därutöver har tillsynsmyndigheten rätt att inhämta uppgifter på individuell nivå om CDS transaktioner. I nödfall har därutöver tillsynsmyndigheten rätt att tillfälligt förbjuda eller begränsa användningen av CDSer.

Konsultationen avslutas den 10 juli 2010.

Kontaktperson på kansliet är Vigg Troedsson

 Kommissionens konsultationssida

DERIVAT OCH INFRASTRUKTUR

Kommissionen har på konsultation skickat ut ett dokument om derivat och marknadens infrastruktur. Arbetsdokumentet redovisar kommissionens tankar om hur man praktiskt skulle kunna implementera några av de åtgärder som tidigare presenterats. Kommissionen efterlyser synpunkter på främst följande områden.

► Clearing och riskreducering för OTC-derivat

► Krav på en central motpart (CCP)

► Interoperabilitet

► Rapportering till och krav på en Trade Repository (TR)

Auktorisation och tillsyn av CCP tas inte upp i dokumentet även om detta är viktiga frågor. Kommissionen anser inte att dessa frågor är av teknisk natur utan det är närmast frågan om ett politiskt beslut. Kommissionen för därför diskussioner om detta i andra fora som t.ex. arbetsgrupper med deltagande från medlemsstaterna.

Clearing och riskreducering för OTC-derivat

G20 har beslutat att alla standardiserade OTC derivat skall clearas via en CCP senast vid utgången av 2012. Begreppet ”standardiserad” bör enligt kommissionen tolkas så att det avser kontrakt som är godtagbara för clearing av en CCP eller uttryckt på ett annat sätt kontrakt som är möjliga för en CCP att cleara.  Kommissionen anser vidare att även om ett kontrakt clearas så är det inte alltid lämpligt att ett sådant kontrakt blir föremål för obligatorisk clearing. Kommissionen överväger därför en teknik som beaktar alla de eventuella risker som kan finnas med en obligatorisk clearing. En sådan bör utformas så att en obligatorisk clearing av OTC-derivat verkligen innebär att risken minskar i det finansiella systemet och inte det motsatta.

För att åstadkomma detta föreslår kommissionen två vägar.

Den första, ”botten upp ansatsen”, innebär att en CCP beslutar att cleara ett visst kontrakt och skickar sitt förslag om detta till tillsynsmyndigheten. Om tillsynsmyndigheten ger klartecken skall myndigheten också underrätta ESMA som i sin tur skall avgöra om kontrakten skall bli föremål för obligatorisk clearing.

Den andra vägen, ”toppen ner ansatsen”, innebär att ESMA tillsammans med European Systemic Risk Board (ESRB) skall avgöra vilka kontrakt som eventuellt skall bli föremål för obligatorisk clearing och för vilka ingen clearingmöjlighet ännu finns.

Som tidigare framhållits måste en CCP ha ett tillstånd från tillsynsmyndigheten för att få cleara en viss klass av derivat. När en tillsynsmyndighet lämnat ett sådant skall myndigheten omedelbart underrätta ESMA. ESMA skall sedan inom en fastställd tidsram bestämma om denna klass av derivat skall vara godtagbar för clearing och om några särskilda villkor i så fall skall gälla.  Innan beslut fattas skall ESMA konsultera berörda intressenter.  Om ESMA beslutar att klassen skall vara godtagbar för clearing skall detta publiceras i ett register som skall innehålla samtliga klasser som är godtagbara för clearing och uppgift om vilken CCP som handhar clearingen av respektive klass. ESMA kan också på eget initiativ och i samråd med ESRB besluta om derivat som bör ingå i registret men för vilka ännu ingen CCP erhållit tillstånd.

Clearingskyldighet innebär att finansiella motparter skall hos relevant CCP cleara alla kontrakt som finns i registret för kontrakt som är godtagbara för clearing.  Samma gäller för finansiella motparter som ingår kontrakt med part i tredje land.  För att kunna uppfylla sin clearingskyldighet skall ett finansiellt företag antingen bli clearingmedlem eller kund.

En CCP som fått tillstånd att cleara en viss klass har skyldighet att på en icke-diskriminerande basis acceptera att cleara sådana kontrakt oberoende av var avslutet skett.

När det gäller icke-finansiella företag vill kommissionen införa ett system som å ena sidan återspeglar den icke-finansiella sektorns legitima behov av hedging samtidigt som systemet inte öppnar för regelarbitrage. Kommissionen föreslår ett system med två gränsvärden, ett rapporteringsgränsvärde och ett clearinggränsvärde.  En icke-finansiell motpart som tar positioner som överskrider rapporteringsgränsvärdet skall underrätta tillsynsmyndigheten om detta. Tillsynsmyndigheten kan begära in ytterligare information om skälen för överskridandet samt löpande rapporter om positioner i derivatkontrakt.  En icke-finansiell motpart som överskrider clearinggränsvärdet blir tvungen att cleara samtliga sina derivatkontrakt som är godtagbara för clearing.

De två gränsvärdena kommer att fastställas senare.

Alla OTC-derivat kommer inte att kunna vara godtagbara för en obligatorisk clearing. Det kommer alltid att finnas ett antal skräddarsydda kontrakt. Finansiella och icke-finansiella motparter som överskridit clearinggränsvärdet och som ingår ett kontrakt som inte clearas av en CCP måste vidta lämpliga åtgärder för att mäta, bevaka och reducera operationella risker och kreditrisker.

Krav på central motpart

I konsultationsdokumentet diskuteras vilka krav som skall ställas på en central motpart.

Frågor som diskuteras rör

► Organisatoriska krav

► Krav på intern riskkommitté

► Intressekonflikter, särskilt vid medlemsägda CCPn

► Outsorcing

► Förutsättningar för deltagande i verksamheten

► Genomlysning

► Segregering av tillgångar och positionen inom CCPn och dess clearingmedlemmar

► Harmoniserade tillsynsregler som skall omfatta initialt kapital, hantering och mätning av exponering, marginalsäkerhetskrav, fonder för täckande brister, övriga riskkontroller, ordning för täckande av brister, kvalitetskrav på säkerheter, investeringspolicy, procedurer för medlems fallissemang, risker vid avveckling och förhållande till tredje land samt löpande översyn av procedurer modeller etc.

Interoperabilitet

Rätt till interoperabilitet bör återspeglas i lagstiftningen och skulle kunna baseras på följande principer.

1. En CCP har rätt att träffa avtal om interoperbilitet med en annan CCP om vissa villkor är uppfyllda så att inte interoperabiliteten i sig skapar ytterligare risk. Enligt kommissionen bör den lagreglerade rätten till interoperbilitet tillsvidare begränsas till avista instrument. Detta innebär i sig inte att avtal om interoperabilitet avssende andra instrument är ogiltiga utan endast att någon rätt till sådana avtal inte föreligger.

2. När en CCP ingår ett interoperabilitetsvatal med en annan CCP i syfte att tillhandahålla service vid en viss handelsplats skall CCPn få tillgång till sådana data från den handelsplatsen som CCPn behöver.

3.  Begränsningar i rätten till interoperabilitet, rätten till data och eller avvecklingssystem får endast ske om syftet är att kontrollera den risk som kan uppstå vid interoperabilitet.  Om någon nekar en begäran om interoperabilitet, rätt till data eller tillgång till avvecklingssystem skall detta skriftligen motiveras.

Rapportering till en trade repository (TR) och krav på en sådan organisation

Den viktigaste rollen för en TR är att möjliggöra insamling och sammanställning av fullständig information om utestående kontrakt. Alla relevanta myndigheter inom EU skall ha obegränsad tillgång till informationen för att fullgöra sina åligganden.  När det gäller vad som skall rapporteras diskuterar kommissionen två alternativ.

Alternativ A innebär

1. Att en finansiell motpart skall rapportera specifikationer om varje derivatkontrakt som de ingått och varje ändring inklusive förfall till en registrerad TR. Rapporteringen skall ske senast arbetsdagen efter det att avtalet ingåtts, ändrats eller upphört.

2. En finansiell motpart skall rapportera specifikationer i derivatkontrakt som de ingått med icke finansiella motparter för räkning den icke finansiella motparten, såvida denne inte själv  rapporterar specifikationerna själva.

Alternativ B innebär att samtliga derivatkontrakt inom EU och efterföljande ändringar inklusive upphörande skall rapporteras av parterna till en registrerad TR. Rapportering skall senast ske arbetsdagen efter det att avtalet ingåtts eller ändringen skett.

För båda alternativen gäller att om en registrerad TR inte kan registrera samtliga specifikationer i ett kontrakt eller om det finns någon registrerad TR för den typ av kontrakt som skall rapporteras skall parterna rapportera specifikationer i kontrakten till tillsynsmyndigheten. ESMA skall utveckla närmare regler för rapporteringen.

Vilka företag kan bli registrerade som en TR? Kommissionen diskuterar tre alternativ.  I det första alternativet begränsas möjligheten till företag etablerade inom EU. En utländsk TR som vill bedriva verksamhet inom EU måste etablera ett dotterbolag inom EU. I det andra alternativet godkänns en TR i tredje land under vissa omständigheter. En förutsättning är att EU-myndigheterna har fullständig tillgång till uppgifter hos den utländska TRn. Det tredje alternativet innebär att endast offentliga organ inom EU kan fullgöra uppgifter som TR.

Slutligen diskuterar kommissionen frågor som rör organisation, verksamhet, sekretess, genomlysning och tillsyn av en TR.

Konsultationen avslutas den 10 juli 2010.

Kontaktperson på kansliet är Lars Afrell.

Kommissionens konsultationssida

 

                                                                                       ---------------