StartsidaPubliceratNyhetsbrevAktuellt i omvärlden 8/2010

Aktuellt i omvärlden 8/2010

Måndag, 26 juli 2010 15:24

 AKTUELLT I OMVÄRLDEN 8/2010

26 juli 2010

Innehåll

INLEDNING                                                                                                                                                     s.1

BONUSREGLER                                                                                                                                             s.1

STANDARDISERING AV OCH BÖRSHANDEL I OTC-DERIVAT                                                 s.2

TRANSAKTIONSRAPPORTERING AV OTC-DERIVAT MM                                                         s.3

INVESTERARSKYDD, INSÄTTARGARANTI OCH SKYDD FÖR

FÖRSÄKRINGSTAGARE                                                                                                                             s.3

KUNDKATEGORISERING                                                                                                                          s.6

ÖPPENHETSDIREKTIVET                                                                                                                       s.7

AVGIVNA REMISSYTTRANDEN                                                                                                             s.8

INLEDNING

Ingen sommarstiltje på konsultationsfronten. Under sommaren har såväl europeiska som svenska myndigheter skickat ut ett stort antal förslag på remiss, i vissa fall med mycket kort svarstid. Enligt föreningens mening kan man på goda grunder ifrågasätta om detta förfarande verkligen är acceptabel lagstiftningsteknik (better regulation).  Det föreligger stora svårigheter att på så kort tid få in tillräckligt med uppgifter och synpunkter för att på ett tillfredsställande sätt besvara remisserna. Om svarstiden är kort under semesterperioden kan med fog ifrågasättas om konsultationen verkligen kan fylla sin uppgift eller – hemska tanke – vill man inte ha bra och genomtänkta remissyttranden?

BONUSREGLER

Efter förhandlingar mellan rådet och parlamentet har nu parlamentet antagit ett förslag med ändringar i kapitaltäckningsdirektivet som rör kapitalkrav i handelslager och omvärdepapperisering (re-securitasations) samt bonusregler.

De som omfattas av bonusreglerna är personalkategorier som utövar ett väsentligt inflytande på företagets riskprofil. Hit bör enligt förslaget räknas åtminstone den högsta ledningen, risktagare och kontrollfunktioner och normalt sett alla anställda vars totala ersättning, inklusive diskretionär pensionsavsättning, gör att de hamnar i samma ersättningsklass som den högsta ledningen och risktagare.

Beloppsmässigt innebär reglerna att högst 30 % av bonusen får betalas ut direkt. Vid större bonusar är procentsatsen 20 %.  CEBS skall avgöra var gränsen skall sättas för större bonusar.

Vidare finns en bestämmelse som säger att åtminstone hälften av bonusen skall betalas ut i form av aktier eller motsvarande ägandeintressen beroende på institutets rättsliga struktur, eller instrument som är kopplade till dess aktier eller andra likvärdiga icke-kontanta instrument för institut som inte är börsnoterade och, i förekommande fall, andra instrument som återspeglar företagets kreditvärdighet. Aktier och liknande värdepapper skall behållas under en lämplig period.

Vidare finns en regel som säger att minst 40 % av bonusen (60% vid större bonusar) skall skjutas upp tre till fem år.

En tillämpning av dessa regler skulle vid en bonus på 100 och under antagande att detta inte är en större bonus, ge följande utfall:

Max 30 kontant

Min 40 uppskjutet, varav 20 i aktier eller motsvarande

Min 30 i aktier eller motsvarande att behållas under en lämplig period

Det finns också bestämmelser om att det skall vara ett rimligt förhållande mellan fast ersättning och rörlig.  Ett företag måste sätta en limit på de anställdas bonusar som ska stå i proportion till lönekostnaden.  De nationella tillsynsmyndigheterna kommer att bedöma huruvida balansen mellan rörlig och fast ersättning är balanserad. CEBS kommer att utfärda riktlinjer för en sådan bedömning som senare kommer att ersättas av regler utfärdade av EBA.

Reglerna om bonus skall börja tillämpas i januari 2011.

Antagna texter - Parlamentet

 

STANDARDISERING AV OCH BÖRSHANDEL I OTC-DERIVAT

CESR har publicerat en konsultation där frågan ställs om det krävs regleringar för att få en ökad standardisering av kredit-, aktie-, ränte-, råvaru-, och valutaderivat både för standardiseringens egen skull men också för att underlätta handel av dessa typer av derivat på handelsplatser.

CESR anser att en ökad standardisering av OTC-derivat kan leda till en effektivare marknad samtidigt som man framhåller att företagen skall kunna behålla möjligheten att anpassa vissa parametrar eftersom OTC-derivaten, särskilt skräddarsydda produkter, spelar en viktig roll när det gäller säkringsåtgärder.

Hittills har utvecklingen letts av industrin men frågan är om nuvarande framsteg är tillräckliga, hur man bäst skall bygga vidare på gjorda framsteg och om ett ingripande ur regleringssynpunkt är nödvändigt.

CESR är angelägen att undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att öka standardiseringen.  CESR vill också ha svar på om en reglering skall ta sikte på en viss parameter av standardiseringen eller på en viss klass av produkter.  CESR vill särskilt ha in uppgifter om den eventuella kostnad som skulle uppstå om  man introducerar en skyldighet att elektroniskt bekräfta OTC-transaktioner i Europa.

När det gäller handel över börs anser CESR att detta för OTC-kontraktens del skulle innebära ett antal fördelar såsom ökad genomlysning och ökad likviditet. Vidare skulle det säkerställa en ökad effektivitet, leda till riskreducering samt innebära ett enkelt tillträde för marknadens aktörer. Det finns dock ett antal begränsningar när det gäller börshandel av OTC-produkter som kan förklara varför handeln av derivat fortfarande är omfattande utanför börserna.  Hit hör kravet på standardisering, avsaknad av möjlighet att anpassa kontrakten till kundens behov och begränsad möjlighet till produktutveckling.  CESR är intresserad av att få del av marknadsaktörernas syn på vilka incitament som effektivt skulle främja börshandel.

Konsultationstiden går ut den 16 augusti 2010.

 

CESR konsultation: Standardisation and exchange trading of OTC derivatives                                                                         

TRANSAKTIONSRAPPORTERING AV OTC-DERIVAT MM

CESR har publicerat en konsultation med ett förslag till hur transaktionsrapportering av OTC-derivat skall organiseras.  I sitt förslag utgår CESR från att alla som inte är undantagna från den kommande European Market Infrastructure Legislation, EMIL, kommer att rapportera transaktioner och OTC-derivat till en Trade Repository (TR) när dessa väl etablerats.

CESR föreslår dock att värdepappersbolag skall kunna fullgöra sin rapporteringsskyldighet av OTC-derivat genom att följa regelverket i MiFID. Detta innebär att transaktionsrapporteringen skall ske direkt till tillsynsmyndigheten tillsammans med övrig transaktionsrapportering enligt MiFID.  Värdepappersbolag som rapporterar sina transaktioner till en TR som godtar MiFID standard, kommer att undantas från direkt rapportering till tillsynsmyndigheten.  Detta innebär att MiFID standard kan tillämpas på rapporteringsskyldigheten och denna kan hanteras av TR för värdepappersbolagets räkning. I praktiken innebär förslaget att TR kommer att utgöra en godkänd tredje part för rapportering enligt artikel 25(5) i MiFID.

Idag gäller transaktionsrapportering för finansiella instrument som upptagits till handel på en börs. Medlemsstaterna har dock rätt att utöka skyldigheten till även instrument som inte upptagits till handel på en börs.  CESR föreslår att rapporteringsskyldigheten utökas till att avse OTC-derivat och finansiella instrument som handlas enbart på en MTF.  När det gäller OTC- derivat bör skyldigheten begränsas till sådana derivat vars värde påverkas av utvecklingen av ett finansiellt instrument som upptagits till handel på en börs eller på kreditrisken på utfärdaren av ett sådant instrument.

Konsultationstiden utgår den 16 augusti 2010.

CESR Konsultation Transaktionsrapportering mm

 

INVESTERARSKYDD, INSÄTTARGARANTI OCH SKYDD FÖR FÖRSÄKRINGSTAGARE

Kommissionen har den 12 juli 2010 lagt fram förslag till ändringsdirektiv rörande investerarskyddsdirektivet. Samtidigt lade kommissionen också fram förslag till ändringar i direktivet om insättningsgaranti och en vitbok om förbättrat skydd för försäkringstagare. Förslagen rörande ändringar i investerarskyddet och insättningsgarantin kommer att bli föremål för förhandlingar i rådet och parlamentet under hösten 2010.

Investerarskyddet

De viktigaste förslagen till ändringar i direktivet är följande:

  • Skyddsnivån ökas från 20 000 EUR till 50 000 EUR
  • Utbetalningar ska ske snabbare
  • Förbättrad information om skyddet
  • Förstärkt finansiering av skyddet
  • Utvidgning av skyddet till fondandelsägare och sub-custodians

 

Enligt förslaget har kommissionen (KOM) fått åtskilliga klagomål på hur investerarskyddet har införlivats i medlemsstaterna. Klagomålen har rört frågor såsom att skyddet är otillräckligt finansierat och att utbetalningar i enlighet med skyddet skett mycket sent.

Skyddsnivån ökas från 20 000 EUR till 50 000 EUR

Såsom argument för att öka skyddsbeloppet anger KOM att skyddet inte har ändrats sedan det infördes och således inte tar hänsyn till inflation och europeiska investerares ökade innehav av finansiella instrument. KOM pekar också på att insättargarantin som är på 50 000 EUR ska ökas till 100 000 EUR. Beträffande den föreslagna nivån som ska vara föremål för fullharmonisering konstaterar KOM att flera medlemsstater (MS) har en högre nivå än 50 000 EUR och att dessa under en övergångstid ska anpassa sig.

Utbetalningar ska ske snabbare

Här konstaterar KOM att det kan ta åtskilliga år innan utbetalning enligt skyddet kan ske och försöker genom diverse regler om fastställande av brist, tidsgränser och möjlighet till förskottsbetalning få till ett snabbare förfarande. Avsikten är att reglerna ska kompletteras av ESMA.

Förbättrad information om skyddet

Viss utvidgning föreslås att reglerna om information om skyddet från företaget till investerare i artikel 10. Skälet synes vara att det finns tveksamheter om hur regeln i artikel 10 har tillämpats, dvs. om investerarna fått tillräckligt med information.

Förstärkt finansiering av skyddet

En väsentlig förändring i investerarskyddet är förslaget till ändrade finansieringsregler i direktivet. Enligt förslaget ska varje skydd innehålla en fond som ska täcka 0,5 % av värde av de skyddade tillgångarna (beräknade årligen). Denna nivå ska uppnås inom en 10 års period. Skyddssystemet ska, om fonden inte räcker för att täcka krav, kunna kräva in ytterligare 0,5 % från medlemmarna i systemet. 10 % av fondens tillgångar ska dessutom vara tillgängliga för att lånas ut till andra system.

Utvidgning av skyddet till fondandelsägare och sub-custodians

I dag skyddar investerarskyddet endast finansiella instrument som en investerare förlorat av orsaker som är direkt hänförliga till det fallerande värdepappersinstitutet. Nu föreslås att skyddet även ska omfatta finansiella instrument som har gått förlorade på grund av en sub-custodian.

Vidare utvidgas skyddet genom att MiFIDs kriterier för professionella investerare kommer vara bestämmande för vilka som kan undantas. Det innebär att färre kommer att vara uteslutna från skyddet i jämförelse med nuvarande lydelse.

När det gäller fondandelsägare föreslås som nämnts att dessa – post-Madoff – ska omfattas vid ett fallissemang av ett förvaringsinstitut eller en sub-custodian. Enligt förklaringen i direktivförslaget ska kostnaderna för detta bäras av fonderna, fondernas förvaringsinstitut och/eller sub-custodians.

Ändringar i investerarskyddet

 

Insättargarantin

De viktigaste förslagen till ändringar i direktivet är

●   Bättre täckning av skyddet

●   Snabbare utbetalning

●   Mindre byråkrati

●   Bättre information om skyddet

●   Förstärkt finansiering

 

Bättre täckning av skyddet

Det skyddade beloppet uppgår till 100 000 EUR. Beloppet är lika i alla medlemsländer. Medlemsländerna får dock bestämma att en högre skyddsnivå skall kunna gälla vid insättningar i samband med fastighetsaffärer och i vissa livshändelser (giftermål, dödsfall, sjukdom etc.) men ett sådant skydd får gälla i högst 12 månader.  Skyddet omfattar insättningar av privatpersoner och företag men inte insättningar av finansinstitut och myndigheter.

Snabbare utbetalning

En kontohavare skall få tillbaka det skyddade beloppet inom sju dagar.  Upplupen ränta ingår i skyddet upp till maxgränsen.

Mindre byråkrati

Administrationen av skyddet sker i kundens hemland.  Om t.ex. en svensk kund har konto i en utländsk bank som inte kan återbetala insatta medel, skall kunden ersättas av det svenska systemet som i sin tur får söka ersättning från det aktuella utländska systemet.

Bättre information om systemet

Information om systemet och vad det täcker kommer att ske i en gemensam lättförståelig standardmodell. Informationen kommer också att finnas på kontoutdragen.

Förstärkt finansiering

Systemets förmåga att ersätta insättare kan indelas i fyra steg.

För det första skall systemet ha en fondering uppgående till 1,5 % av de insättningar som täcks av systemet.

Skulle detta inte räcka vid ett fallissemang skall bankerna göra ett extraordinärt tillskott som kan uppgå till högst 0,5% av de skyddade insättningarna.

Ett tredje steg utgörs av möjlighet för ett system att låna ett begränsat belopp av andra system inom EU, högst 0,5%  av de skyddade tillgångarna.

Det sista och slutliga steget utgörs av avtalade alternativa finansieringslösningar.

Systemet skall vara fullt genomfört inom 10 år, dock att den högsta gränsen om 100 000 EUR gäller från de 31 december 2012.

Bidragen till systemet kommer från bankerna själva men bidragen kommer, till skillnad från vad som gäller idag, att justeras i förhållande till den risk som varje bank utgör.

Ändringar insättargarantin

 

Skydd för försäkringstagare

Kommissionen har antagit en vitbok om förbättrat skydd för försäkringstagare i vilken man diskuterar olika alternativ för att för att tillgodose ett rättvist och omfattande konsumentskydd i EU och för att se till att skattebetalarna inte får stå för kostnaderna om ett försäkringsbolag går omkull. I vitboken lägger man fram ett förslag om ett direktiv som inför ett försäkringsgarantisystem i samtliga medlemsländer .

Vitboken är ute på konsultation till den 30 november 2010.

Vitbok, Försäkringsgaranti

 

KUNDKATEGORISERING

CESR har publicerat en konsultation i anslutning till översynen av MiFID som rör kundkategorisering.  Konsultationen kan grovt delas upp i tre delar.

Den första behandlar företag och institutioner som med automatik får betraktas som professionella. I denna grupp ingår företag som är föremål för reglering för att få verka på de finansiella marknaderna. CESR frågar sig om det finns anledning att öka skyddet för vissa av dessa investerare genom att begränsa antalet reglerade företag som per automatik får anses som professionella kunder. Skälet härtill är att det visat sig att det finns reglerade företag verksamma på de finansiella marknaderna som i vissa situationer inte haft erfarenhet och kunskap att fatta egna investeringsbeslut och på ett riktigt sätt bedöma riskerna i investeringen.   

Den andra tar upp frågan om det finns behov att förtydliga om lokala myndigheter/kommuner kan, i förekommande fall, få behandlas som offentliga organ för förvaltning av statsskulden. Frågan synes sakna relevans i Sverige.

I det tredje avsnittet diskuteras frågan om det finns behov av att göra en mer ingående bedömning av kundens kunskap och erfarenhet i samband med kundkategorisering. Detta skulle särskilt kunna vara aktuellt för företag som anses som professionella enbart på basis av sin storlek.  

En annan fråga är transaktioner med jämbördiga motparter i mycket komplex produkter, såsom ABS och icke-standardiserade OTC-derivat (anm. ett OTC derivat är per definition inte standardiserat). CESR menar att även jämbördiga motparter inte alltid haft den kunskap eller kompetens som krävs för att bedöma risken i en mycket komplex produkt. CESR överväger olika lösningar för att komma tillrätta med problemet.

Ett alternativ som diskuteras är att status som jämbördig motpart inte förekommer vid transaktioner i mycket komplicerade instrument. 

Ett annat alternativ är att definiera en ny grupp jämbördiga motparter, ”superjämbördiga”, med vilken transaktioner fritt får göras även i mycket komplicerade instrument. 

Ett tredje alternativ är att för alla eller för vissa företag ta bort regeln som innebär att företaget per definition är jämbördig motpart och istället införa en regel som innebär att företaget får begära att få bli behandlad som jämbördig motpart. Vid prövningen av begäran kan man bedöma om kunskap och erfarenhet räcker för att även anse företaget som jämbördig motpart vid transaktioner i mycket komplexa instrument.

Slutligen finns möjligheten att föreskiva ett värdepappersbolag som vet eller har anledning anta att ett företag som är jämbördig motpart inte har tillräcklig kunskap eller erfarenhet för att kunna bedöma risken i mycket komplexa instrument skall vara skyldiga att i transaktioner där sådana instrument ingår behandla kunden som professionell.

Konsultationstiden går ut den 9 augusti 2010.

CESR, Konsultation Kundkategorisering

 

ÖPPENHETSDIREKTIVET

Kommissionen har publicerat en rapport om tillämpningen av öppenhetsdirektivet och eventuella ändringar i detta.

I rapporten diskuterar kommissionen olika tänkbara lättnader för små och medelstora företag för att underlätta för dessa att skaffa kapital.

Vidare diskuteras insyn när det gäller kontantavräknade derivat.  Enligt kommissionen har sådana instrument ibland använts för att komma över rösträtter.  Kommissionen efterlyser synpunkter på införandet av ett rapporteringskrav för sådana positioner och i så fall vilka regler som bör gälla ifråga om gränsvärden för rapportering,  sammanläggning av positionen med innehav av leveransbara derivat och underliggande finansiella instrument.

I promemorian diskuteras också frågor om sk. empty voting, dvs. det förhållande att den röstberättigade vid bolagsstämman ej längre är innehavare till aktierna och därmed inte längre har något ekonomiskt intresse att bevaka.  En fråga som väcks är om man bör införa någon form av redovisningsskyldighet för den som innehar rösträtt för aktier mellan avstämningsdagen och dagen för bolagsstämman utan att inneha motsvarande aktier och i så fall vilka gränsvärden som bör gälla för en sådan redovisningsskyldighet.

I rapporten tar också frågan upp om man bör föreskriva en skyldighet för större aktieägare att lämna någon form av avsiktsförklaring med sitt innehav.

Slutligen diskuteras en sammanläggning av innehav av underliggande(aktier) med innehav derivat som ger rätt att förvärva aktier vid rapportering av sitt innehav.

Konsultationstiden går ut den 23 augusti 2010.

Kommissionen, Konsultation Öppenhetsdirektivet

REMISSVAR

Komissionens konsultation Short Selling, SSDA and NSDA

Kommissionens konsultation, Short Selling, NSA

Kommissionens konsultation, Derivatives and Market Infrastructure, EBF

Kommissionens konsultation, Derivatives and Market Infrastructur, NSA

                            

--------------------------