Nyhetsbrev

Onsdag, 17 december 2008 15:59

SVENSKA
FONDHANDLARE
FÖRENINGEN

Aktuellt i omvärlden

29 oktober 2008

Innehåll

 

STABILITETSSTÄRKANDE ÅTGÄRDER                                                                                             s.1

INSÄTTARGARANTIN                                                                                                                                s.2

REDOVISNINGSFRÅGOR                                                                                                                           s.3

KAPITALKRAVSDIREKTIVET                                                                                                                 s.3

PARLAMENTET                                                                                                                                           s.4

CCP PÅ DERIVATMARKNADEN                                                                                                             s.5

CESR/ESCB konsultation om clearing och settlement samt CCP                                             s.5

CESR OCH BLANKNING                                                                                                                             s.6

NOTISER                                                                                                                                                          s.6

 

Stabilitetsstärkande åtgärder

För att stärka förtroendet och stabiliteten i det finansiella systemet enades Euroländerna den 12 oktober om vissa huvuddrag för en europeisk åtgärdsplan. EU:s övriga medlemsstater har ställt sig bakom riktlinjerna.

Riktlinjerna har resulterat i ett antal nationella beslut om stabiliserande åtgärder.  De svenska åtgärderna är förmodligen väl kända. Nedan redovisas ett antal länkar till dokument som redogör för olika nationella beslut.

Sverige, proposition 2008/09:61 Stabilitetsstärkande åtgärder för det svenska finansiella systemet.

Förslag till Förordning om statliga garantier till banker.fl.

UK, Treasury statement on financial support to the banking industry - HM Treasury

France, Le plan français pour assurer le financement de l’économie et restaurer la confiance

Germany, The Financial Market Stabilisation Act, Briefing from Freshfields.com

Denmark, The Danish Government and Danish Bankers Association have agreed on measures to safeguard financial stability

 

 

Insättargarantin

 

Kommissionen har den 15 oktober lagt ett förslag till ändring i direktivet om insättarskydd. Bakgrunden är att Europeiska Rådet funnit det nödvändigt att under nuvarande förhållanden vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda insättarnas tillgångar och uppmanat kommissionen att lägga fram ett förslag som innebar (i) att det belopp som omfattades av skyddet höjdes, (ii), att utbetalning skulle ske senast tre dagar från det att man kunnat konstatera att insättarna inte får tillgång till sina medel samt (iii) att eventuella självrisker i systemet skulle upphöra.

Enligt gällande regler skall utbetalning under skyddet ske tre månader efter det att man konstaterat att insättarna inte får ut sina medel. I vissa fall kan denna tid utsträckas till nio månader. Denna tidsfrist begränsas nu till tre dagar. Tidsfristen börjar löpa när tillsynsmyndigheten kunnat konstatera att kreditinstitutet saknar förmåga att återbetala insatta medel och denna förmåga inte är tillfällig eller när domstol har fattat ett beslut om konkurs eller liknande. Tillsynsmyndigheten har i nuvarande regelverk högst 21 dagar på sig att göra detta konstatera oförmågan från det de blivit förvissad om att kreditinstitutet inte återbetalt insatta medel. Denna tidsfrist kortas nu till tre dagar.

Nuvarande minsta skydd uppgår till EUR 20 000 med möjlighet för medlemsstaterna att besluta om högre ersättning. Det genomsnittliga insättningsbeloppet inom EU är ca EUR 30 000. För att behålla insättarnas förtroende för systemet måste beloppet höjas. Europeiska Rådet har den 7 oktober beslutat att alla medlemsländer för en period om minst ett år skall höja insättningsgarantin för enskilda till minst EUR 50 000 med vetskap om att vissa länder beslutat om att höja till EUR 100 000. Mot bakgrund härav bör mininivå i skyddet höjas till EUR 50 000 för att efter ett år höjas till EUR 100 000. Sistnämnda belopp skulle idag täcka ca 90 % av samtliga insättningar.

Framtida ändringar av beloppsnivån skall ske genom ordinarie kommittologiförfarande men i nödfall skall ändringar kunna ske efter beslut av kommissionen men ett sådant beslut får inte gälla mer än i 18 månader.

Den möjlighet som finns i dagens direktiv att införa en självrisk på högst 10 procent tas bort.

Länk till kommissionens förslag

 

Regeringen har förelagt riksdagen proposition med förslag om bland annat att höja insättningsgarantin till 500 000 kronor. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag.

Proposition 2008/09:49, Utvidgning av insättargarantin

 

Redovisningsfrågor

 

Vid mötet den 7 oktober konstaterade ECOFIN att det var nödvändigt att undvika olika behandling av banker i USA och banker i EU på grund av skillnader i redovisningsregler. Bland annat kunde värderingen av vissa illikvida tillgångar skilja sig mellan EU och USA. ECOFIN konstaterade dock att den fanns en viss flexibilitet under International Financial Reporting Standards, IFRS, när det gäller marknadsvärdering av illikvida tillgångar. Detta framgick av ett förtydliganden avseende Fair Value Accounting utfärdat av US Securities and Exchange Commission, SEC, och Financial Accounting Standard Board, FASB, och vilket förtydligande ISAB International Accounting Standard Board, ISAB, ställt sig bakom. ECOFIN uppmanade tillsynsmyndigheter och revisorer att värdera sådana tillgångar i enlighet med de gjorda förtydligandena.

IASB staff position on SEC-FASB clarification on fair value accounting

 

ECOFIN behandlade också frågan om omklassificering av tillgångar varigenom vissa tillgångar skulle kunna överföras från tradingboken, där de marknadsvärderas, till bankboken, där krav på marknadsvärdering inte föreligger. Därefter har ISAB antagit tillägg till IAS som ger möjlighet för företag som tillämpar International Financial Reporting Standards (IFRS) att utföra omklassificering på samma sätt som redan gäller för företag under US Generally Accepted Accounting Principles (GAAP) i sällsynta fall. Kommissionen har därefter antagit tillägg till EU:s redovisningsstandard med motsvarande innebörd.

Länk till kommissionens förordning

Länk till kommissionens pressmeddelande

 

De tre nivå 3-kommittéerna har i ett gemensamt uttalande uppmanat berörda parter att omedelbart tillämpa reglerna som de nu tolkats.

CESR, CEBS och CEIOPS uttalande

 

Ändringar i Kaptalkravsdirektivet

I oktober föreslog kommissionen vissa ändringar i direktiven om kapitalkrav. Förslagen hade föregåtts av konsultationer under våren och sommaren. Viktiga ändringarna rör stora exponeringar, hybridkapital och riskhantering vid värdepapperisering.

När det gäller stora exponeringar införs en regel som innebär att ett institut får ha en högsta exponering mot en kund eller grupp av kunder med inbördes anknytning om högst 25 procent av kapitalbasen.  För interbankexponeringar, som tidigare inte omfattats av kapitaltäckningskrav gäller nu i princip samma regler. Om kunden är ett institut eller en om en grupp av kunder med inbördes anknytning innefattar ett eller flera institut får exponeringen inte överstiga det högsta beloppet av antingen 25 procent av kreditinstitutets kapitalbas eller, som kompletteringsregel vid interbankexponeringar, 150 miljoner euro. Medlemsländerna får om de vill sätta ett lägre tröskelvärde än 150 miljoner euro.  Det beloppsmässiga gränsvärdet infördes efter remissomgången för att underlätta för mindre institut att placera sin överskottslikviditet.

När det gäller hybridkapital införs genom förslaget EU-gemensamma kriterier vad som skall gälla för att instrument skall få räknas som hybrider som får ingå i institutets kapitalbas. De kriterier som nu införs överensstämmer i princip med de som G-10 fastställde och publicerade 1998 och som hittills inte införts i EU:s regelverk. För att hybrider skall kunna godtas som ursprunglig kapitalbas (tier 1) gäller bland annat att de skall kunna absorbera förluster, medge att betalningar inte sker vid tillfällen då stress råder, vara oprioriterade vid likvidation samt ständigt tillgängliga.

I samband med värdepapperisering kan potentiella intressekonflikter uppstå i den s.k. ”originate to distribute-modellen”. I förslaget till direktiv löser man denna potentiella konflikt genom att föreskriva att originatorn eller den som medverkat till överlåtelse av instrumenten behåller en del av den risk som överförs till investorerna.  Av investorerna krävs därför att dessa ser till att originatorn och medverkande institut behåller en inte oväsentlig andel av riskerna, dock minst 5 procent. Genom detta krav kommer både institut som omfattas av direktivet och de som inte gör det att i lika hög grad vara skyldiga att behålla en del av riskerna för egen räkning. Ett kreditinstitut får inte exponera sig mot en kreditrisk i en förpliktelse eller potentiell förpliktelse om inte institutet fått en uttryckligt åtagande att originatorn eller motsvarande skall behålla minst 5 procent i de positioner som har samma riskprofil som den som kreditinstitutet är exponerat mot. Kreditinstitutet skall innan de investerar och på löpande basis kunna redovisa gjorda analyser av investeringen och utvecklingen av denna. Kraven på analys från investerarens förutsätter tillgång till detaljerad information om investeringen vilket i sig förutsätter en ökad transparens när det gäller värdepapperiserade tillgångar.

Förslaget skall nu behandlas av Parlamentet och Rådet.

Länk till kommissionens förslag

Parlamentet

Parlamentet har under de senaste veckorna antagit två resolutioner som uppmanar kommissionen att lägga fram förslag till lagstiftning dels om hedgefonder och private equity dels om en striktare tillsyn på finansmarknaderna.

Den första resolutionen, som initierats av Poul Nyrup-Rasmussen, uppmanar kommissionen att lägga fram lagstiftning som omfattar alla aktörer på de finansiella marknaderna inklusive hedgefonder och private equity och som uppfyller nedanstående förutsättningar.

  1. Gemenskapslagstiftningen bör ses över i syfte att öka harmoniseringen,
  2. Kapitalkrav bör vara obligatoriska för alla finansiella institut och bör återspegla risken från typen av transaktioner, exponeringar och riskkontroll,
  3. Vid värdepapperisering bör originatorn behålla en viss exponering mot sina värdepapperiserade produkter,
  4. En teknik för att motverka procykliska effekter av redovisningen till verkligt värde bör övervägas,
  5. Transparensen bör ökas i kreditvärderingsprocessen och man bör därför anta uppförandekoder avseende tydlighet, produktkomplexitet och affärsmetoder. Intressekonflikter bör regleras,
  6. Ersättning och förmåner bör rättas efter resultatet på lång sikt där såväl vinster som förluster beaktas.

Den andra resolutionen (leke van den Burg och Faniel Daianu) behandlar den framtida tillsynsstrukturen. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram lagförslag som innebär att de så kallade nivå 3-kommittéerna erhåller en legal status i enlighet med sina arbetsuppgifter och att de nationella tillsynsmyndigheterna i sina arbetsordningar får inskrivet en skyldighet att verkställa beslut fattade av respektive nivå 3-kommitté. Vidare bör kollegier av tillsynsmyndigheter införas för de största gränsöverskridande finanskoncernerna. Kollegierna bör bestå av medlemmar för de nationella tillsynsmyndigheterna och ordförande bör vara en representant för den tillsynsmyndighet i vars land den centrala ledningen eller EU-huvudkontoret ligger. Kollegierna bör fatta beslut med kvalificerad majoritet.  Vidare bör kommissionen lägga fram ett förslag om tillsynsåtgärder för finansiell stabilitet på EU-nivå.

Kommissionen skall före årsskiftet ha svarat parlamentet i anledning av vad parlamentet anfört i resolutionerna.

Resolution, Rasmussen

Resolution, Ieke van den Burg and Daniel Dăianu

 

CCP på derivatmarknaden

Kommissionären McCreevy har i ett anförande den 17 oktober pekat på hur derivatmarknaden växt under de senaste åren och att övervägande antalet kontrakt är OTC-kontrakt. För dessa kontrakt finns ingen central motpart. Lehman Brothers kollaps visade på behovet av en sådan motpart. Han uppmanar samtliga berörda att arbeta med frågan och före årsskiftet komma med ett konkret förslag om hur riskerna med framför allt kreditderivat skall begränsas.

Vid ett möte i Bryssel med representanter för marknaden, centralbanker och tillsynsmyndigheter uppmanades branschen att komma fram med ett initiativ som innebar att merparten av derivataffärerna kommer att kunna clearas via en CCP vid slutet av året.

McCreevys anförande

 

 

 

 

 

CESR/ESCB konsultation om clearing och settlement samt CCP

CESR och ESCB har på konsultation skickat ut ett utkast till rekommendationer avseende system för clearing och settlement samt utkast till rekommendationer för en central motpart. Dokumentet innehåller 19 rekommendationer som avser centrala värdepappersförvarare (CSDs) och 15 rekommendationer som avser centrala motparter (CCPs) som syftar till att öka säkerheten, sundheten och effektiviteten i systemen för CSD respektive CCP.  Rekommendationerna bygger på rekommendationer utfärdade av Committee on Payment and Settlement Systems och Technical Committee of the International Organization of Securities Commissions.

Yttrande över konsultationen skall vara CESR/ESCB tillhanda senast den 23 januari 2009. Den 9 december 2008 anordnas en öppen hearing på CESR:s kontor i Paris.

CESR/ESCB konsultationsdokument

 

CESR och blankning

Efter en inledande samordning av medlemsländernas beslut rörande blankning har CESR inlett ett arbete med att uppmuntra ytterligare likformighet i de nationella besluten där detta är möjligt och lämpligt och på så sätt skapa klarhet för marknadsaktörerna. Detta kommer också att stärka samarbetet mellan medlemstaterna när det gäller konkret genomförande av åtgärder avseende blankning.

CESR har på sin hemsida en sammanställning av aktuella åtgärder i de olika medlemsländerna när det gäller blankning.

CESR, sammanställning Blankning

 

Notiser

 

NASDAQ OMX har informerat marknadsaktörerna att man avser att införa en obligatorisk CCP för bl a aktiehandeln från juni 2009. En arbetsgrupp inom fondhandlareföreningen behandlar CCP-relaterade frågor. För mer information kontakta Vigg Troedsson, vigg@fondhandlarna.se

--

Ordföranden i Europeiska kommissionen, José Manuel Barosso, har tillsatt en arbetsgrupp om sex personer som skall överväga hur den framtida tillsynen av gränsöverskridande finansiell skall bedrivas. Gruppen skall redovisa sina preliminära överväganden under våren så att de kan behandlas vid toppmötet i mars 2009. Arbetsgruppen leds av tidigare chefen för IMF Jacques de Larosière och bland ledamöterna finns Callum McCarthy, tidigare FSA, och Lars Nyberg, Sveriges riksbank.